10 dagar kvar till maraton och denna blogg blir därmed komplett från anmälan till målgång (hoppas jag)

I tisdags skulle jag springa med trail-gruppen, intervaller stod på schemat men på dagen började jag inse att det bara kändes allmänt stressigt den dagen.
Jag hade skyndat till förskolan gör att hämta lilltjejen för att åka tillbaka hela vägen in till stan för att gå på stora tjejens konsert. Sen skulle jag hem igen, få ihop en middag och snabbt kasta mig på cykeln för ett träningspass.
Dagen efter skulle jag också vara borta hela dagen och kvällen då vi hade sommarfest med jobbet.

Jag fattade ett moget beslut och valde att gå ut på en skön tur på egen hand. Det blev 8 ganska tunga kilometrar, jag kände av lite baksida lår sedan bldomloppet.
Tänkte att det var ett återhämtningspass eftersom jag hade ett långpass planerat på torsdagen som var en röd dag.
Därför drack jag bara alkoholfritt på sommarfesten.
Jag var ju ut med jobbet för 1,5 vecka sedan och jag är fortfarande sliten, men hinner ju aldrig återhämta sig med sömnen!

Men sambon hade bokat träningspass på morgonen så jag kom inte ut innan, ich sedan hade vi en utflykt med barnen, när vi kom hem var det tajt att hinna åka och handla och laga mat innan det skulle bli för sent med barnen.
En timme löpning var vad jag kunde klämma in. Och så fort jag blir stressad eller att det inte blir som jag tänkt tappar jag lusten och glädjen.
Det var motigt, det var tungt, det var en trött kropp. Höll lite koll på klockan och jag hade ett bra tempo.
Och oftast när det är tungt och jobbigt så handlar det om att man skruvat upp farten, man springer för fort.
Men efter 7km kände jag inte längre för att springa, jag kände mig svag och törstig.
Jag stämgde av klockan. Min klocka sa att det var min bästa tid på 5km, ja för blodomloppets 21.43 registrerades ju inte på klockan då det bara mätte 4.9km.
Sen gick jag hem, försökte göra en intervall genom skogen men blev snabbt trött.
Antingen är det stress (jobbar heltid, pluggar halvtid, har två små barn och försöker träna så gott det går till maraton), eller bara pms eller dålig sömn...
Men jag vill vara sugen på att springa maraton, så för motivationen ska kag inte tvinga mig på ett långpass om jag inte är sugen, det är 10 dagar kvar.
Jag försökte istället pinna på snabbt för att mitt planerade 5.30-tempo ska kännas lungt och lätt från start..

Tänkte springa ihop med 4-timmarsflaggan :)

Shortspremiär!

Kommentera här: