Vurpade på löpturen men hullade skyddade från något som kunnat bli krossad höftkula
Ja då tog jag äntligen tjuren i hornen och genomförde en transportlöpning hem från jobbet.
Det var riktigt skönt att få röra på sig efter 8 timmar i en kontorsstol.
Jag kände att jag stelnat till lite under mitt träningsupphåll på mer eller mindre 2 månader.
Inte ett pass har varit längre än 30 minuter sedan Lidingöloppet. Inte för att jag haft obt eller så utan helt enkelt brist på tid, ork och motivation.
Men idag gjorde jag det! 7km på 40 minuter får väl ses som godkänd premiär, dock halkade jag efter 5km, precis utanför ica när jag skulle korsa parkeringen.
Hamnade rakt på höften.
Mina vadderade vinterlöpartigths höll men ack så obt det gjorde.
Valde att fortsätta och känna efter senare, annars är det lätt att man stelnar till och upplever skadan värre än den egentligen är.
Hemma såg jag att huden spruckit och jag fått en liten jack och massor av skrap. Mitt på höftkulan! Tur att man har lagrat lite hull som skyddade!
Bjuder på en 'rumpbild', lilla jacket är mitt på höftbenet.
